Sorthonung

Sorthonung
Share on FacebookTweet about this on TwitterShare on Google+Pin on PinterestEmail this to someone

Sorthonung är honung av nektar från specifika växter, säsong eller geografiska områden. Honung har olika smak, färg och konsistens beroende på vilka växter honungsbina har hämtat nektar ifrån. För att skörda sorthonung skattar biodlare bisamhällen i slutet av en specifik växts blomning, i slutet av en del av säsongen eller i ett geografiskt område. För att kontrollera vilka växter bina samlat nektar ifrån görs en pollenanalys av honungen. Prova svensk sorthonung från lokala biodlare, upplev variationen och fördelarna mot importerad, förfalskad och identitetslös honung. Kvalitetshonung från region, säsong och blomsort ger oss smakupplevelser vi tidigare gått miste om.

Sorthonung

Blomspecifik sorthonung

Blomspecifik eller sortren honung är sorthonung av nektar från en dominerande dragväxt. För att honungen skall få namn efter blomsort krävs en pollenhalt på över 50% från blomman. Här är några exempel på svensk blomspecifik, sortren sorthonung (i bilden ovan från vänster):

Allmänna honungssorter

Allmänna beteckningar används för att visa vilken typ av växtlighet honungen kommer från eller vilken del av säsongen honungen har skördats. För beteckningar som t.ex. ”Hösthonung med ljung” räcker det med 30% pollenhalt från respektive blomsort. Det ger oftast en tydlig smak och lukt (arom) av blomman.

Blomsterhonung
En allmän beteckning för honung som kommer från blommor, blommande träd och buskar.

Bladhonung (honungsdagg), Skogshonung
Bladhonung eller skogshonung har sitt ursprung i ett flertal trädarter som angrips av bladlöss. Lössen tillgodogör sig en del av trädens vätska. Ett stort överskott av vätskan faller dock ner på blad och grenar och hämtas där av bin. Skogshonung används även som beteckning på honung skördad i skogsområden.

Försommarhonung
Honung av vårens tidigaste dragväxter t.ex. sälg, fruktträd, bärbuskar, maskrosor och raps. Denna honung äter bina för det mesta upp själva under uppbyggnaden av bisamhället. Finns raps i närheten av bigården kan emellertid skörden från den bli betydande.

Högsommarhonung, Sommarhonung
Högsommaren ger i regel årets största skörd. Viktiga dragväxter är raps, klöver, hallon, tistel, rallarros, lind, lingon, blåbär m fl.

Sensommarhonung, Hösthonung
I skogs- och vissa kustlandskap skördas ljunghonung. Biodlare kan få en bra skörd av bladhonung vid en sen värmebölja med kraftiga bladlusangrepp.

Geografisk sorthonung

Honung från olika delar av landet varierar i smak, doft och färg. Svensk honung med tydlig lokal märkning har en klar fördel mot den importerade honungen som endast märks med ”blandning av EU/icke EU-honung”. Det fuskas enormt med honung märkt EU/icke EU. Så köp alltid svensk lokalt producerad honung för kvalitet, minskad miljöpåverkan (minskade transporter), pollineringsvärdet och arbetstillfällen för Sveriges biodlare.

En film om svensk sorthonung.

Kontrollera honungens ursprung

För att kontrollera vilka blommor bina samlat honungen ifrån görs en pollenanalys. För hjälp med pollenanalys av honung kan du kontakta föreningen Honungsringen.

Flytande eller fast honung? Läs om honungens konsistens

Filmer om honung, bivax, bipollen och propolis